Now about half of the interior is completely dismounted and the boat is a complete mess. It took longer than I thought to do due to the massive heat. I simply had to go out and cool down pretty often. And now I am in a bit of a depression because I keep thinking about how this time really should have been spent fixing all the small details of the boat that I want to perfect, not tearing down stuff to make structural repairs. But that’s life…
Yesterday we went hunting for materials. Three different major aluminium outlets. The last one did have good 25mm L-profiles, which is what I want to use as stiffeners on the tanks. They had no idea what alloy it was, though. So we took a small test piece, did a bit of welding on it in Roberto (The welders) shop. And now I am testing it in concentrated salt water to make sure it is OK, and not some 3000 series aluminium that will corrode instantly…
Comments
4 responses to “Interior dismount depression.”
Kom att tänka på ett ordspråk jag lärde mig för länge sedan när jag själv ritade på en aluminiumbåt.
Lyder enligt följande: Första båten säljes till din fiende, andra båten till din vän, tredje båten behåller du själv.
Blev inget av med aluminium (blev för dyrt), seglar “plast” vilket fungerar men skulle gärna ha metallskrov när åskan går. Gillar att du skriver om det tekniska och naturligtvis problemen, alltid lärorikt.
Lycka till
Kjell
Hej Jesper.
Jag är stolt över att känna dig.
Följer dig i med- och motgång.
/Martin
Buy some aluminum welding rots.
Alumaloy will join aluminum parts, fix cracks, attach pieces, fabricate missing elements, and fix just about any metal repairs to aluminum.
All you need is a good propane torch, so you can make emergency repairs on see.
http://www.ebay.com/itm/ALUMINUM-REPAIRS-DURAFIX-ALUMALOY-your-choice-1-4-10-rods-FREE-SHIPPING-/280803903550?pt=LH_DefaultDomain_0&hash=item416137883e
Fy faen vilket strul!
Har du haft kontakt med Herr Maru? Det låter ju onekligen som om dom borde ta ett rejält mått av ansvar gentemot dig.
Hoppas du får ordning på allt. Någon slags tur i oturen är väl att du är i varma vatten när detta händer och inte ute och kajkar polartrakterna. Jävla klen tröst förstås men va faen man skall vara glad över det lilla…..
Här går jobbet vidare och vi är på banan igen efter snedsprånget i Köping. Härligt! Även jag fick ju lära mig den hårda vägen att det måste vara möjligt att nå alla skrymslen och vrår utan att behöva såga sönder inredningen.
Om det är något jag kan hjälpa till med – Hör av dig!
Sköt riktigt väl om dig
Peter