Warning: Declaration of Suffusion_MM_Walker::start_el(&$output, $item, $depth, $args) should be compatible with Walker_Nav_Menu::start_el(&$output, $item, $depth = 0, $args = Array, $id = 0) in /customers/f/f/3/journeyman.se/httpd.www/wp-content/themes/suffusion/library/suffusion-walkers.php on line 0

Full fart

 Swedish  Comments Off on Full fart
Nov 262009
 

fullfart

Nu är det mer fart i arbetet här på varvet. Dock har orosmoln dykt upp på horisonten i form av den specialbyggda trailer som vi behöver för att vända skrovet. Den är fortfarande långt ifrån klar. Men vi jobbar på med installation av saker inne i skrovet ändå, även om det fortfarande är uppochned.

Utom när den gamla ryska elinstallationen packar ihop och brinner av förstås…

replace-fuse


Nov 132009
 

I dag fick vi 11 nya medarbetare på varvet. Men lustigt nog har det gått väldigt långsamt att arbeta ändå. Det kan kanske bero på att alla nya är svenskar, och att ingen är nån erfaren båtbyggare! Tur att dom bara stannar ett par dagar….

I själva verket är det en hel delegation av folk som på ett eller annat sätt är inblandade i Journeyman-projektet som är här för att på nära håll lära sig hur det går till att bygga aluminiumbåtar.

I vimlet syns bland annat svenska seglarprofilen Pia l’Obry, som här får lära sig MIG-svetsens hemligheter:

party-pia

Anders Holmqvist, ansvarig för de flesta hållfasthetslösningarna på Journeyman är också här. Anders och hydrodynamikexperten Jens Österlund är nöjda med fören på Journeymans blivande jolle, som dom just svetsat fast:

party-jens-anders


Nov 122009
 

En av utmaningarna med aluminiumbåtar är att aluminium i saltvatten gärna bildar ett batteri så fort det finns en annan metall bredvid. Med “bildar ett batteri” menar jag precis det. Det skapas en elektrisk spänning mellan dom två metallerna och ström börjar gå i saltvattnet.

Alla vet ju att batterier tar slut förr eller senare (oftast förr, faktiskt…). Det som händer när ett batteri tar slut är att materialet i den ena polen tagit slut. I ett aluminium-och-annan-metall-i-saltvatten-batteri så är det aluminiumet som konsumeras.

Rent praktiskt så innebär det att om man till exempel skruvar fast en pryl i skrovet med en rostfri skruv (som ju är i stål), så kommer aluminiumet kring skruven sakta men säkert att ätas upp i saltvatten. Först blir det omöjligt att lossa skruven. Sen efter ett tag trillar den ut av sig själv. Ingen bra idé.

Jag har till exempel tvingats lära mig vad “Grispitt” heter på portugisiska, efter att ha jagat runt Fajal (en ö på Azorerna) en hel dag för att lösa ett problem med en rostfri skruv i aluminium-rullen till förseglet på Seventh Wave. Skulle gärna slippa fler liknande problem. (Ni som undrar vad Grispitt är för något kan kolla vad folk säger om det här).

Här kommer lösningen:

skruvar

Jag har låtit specialtillverka skruvar för att fästa saker i skrovet. Tankluckor, inredningsdetaljer och så vidare. Skruvarna är gjorda i glasfiberförstärkt polyamid, som inte leder elektricitet överhuvudtaget och alltså inte kan bilda något batteri. Nu var minsta möjliga kvantitet som gick att beställa 10 000 skruvar. Så det blev lite många…. Nån som behöver några stycken?


Till slut får även dom motsträviga böja sig.

 Swedish  Comments Off on Till slut får även dom motsträviga böja sig.
Nov 102009
 

Dom tunga höstmolnen och det ständiga duggregnet över Saaremaa har varit precis lika ihärdigt som dom sista plåtarna som ska på plats i fören har varit motsträviga.

Men nu börjar i alla fall plåtarna ge med sig. Regnmolnen hänger kvar.

2nd-last-plate

Här ser ni den näst sista plåten i bogen. Den är 10mm tjock och har en ganska komplicerad form som måste vara både mjukt böjd och passa exakt. Det har tagit Olari och Margo en dryg vecka att bara bocka den. Men idag fick dom till sist svetsa fast den.

Jag ser med bävan fram mot den allra sista som är kanske ännu lite svårare. Å andra sidan har killarna blivit allt duktigare på konsten att forma skrovplåt, så jag hoppas den går fortare!


Oct 222009
 

Sent igår kväll dök kölfenan upp. Det känns bra att en av dom delar som jag för 6 månader sen inte visste hur jag skulle lösa nu ligger här på golvet med alla sina 550 kilo höghållfasthetsstål. Ingen skönhet än kanske, men det är en del jobb kvar. Det vita som ser ut som färg kring svetsarna är titanoxid-rester från täthetstesterna. Vitt betyder tätt. Om svetsen varit otät skulle man se röda fläckar från kontrastvätskan.

keel-arrival

Först ska fenan sandblästras. Sedan täckas med ett tjockt lager korrossionsskyddande färg av en speciell epoxyblandning som är lite lätt elastisk. Elasticiteten behövs eftersom fenan kommer att flexa lite lätt när båten lutar, och vanlig epoxy är hård och spricker lätt. Efter korrossionsskyddslagret ska främre och bakre kanten spacklas och slipas till rätt profilform. Det var inte genomförbart att tillverka den exakta profilen i Hardox 450-plåten, den är inte helt lätt att bocka… Sedan kommer såklart ett lager antifouling-färg.